Jag tror att alla utav er som är ute och seglar eller som har en båt och tillbringar eran tid i Bohuslän ,vill ut till just Väderöarna,ett mål eller höjdpunkt i eran semester.För denna ö är magisk,jag vet.
Denna bild var i tidningen...
Det röda huset som ni ser på bilden, det var där vi bodde ,min mormor och morfar och jag.Nostalgi!!!!
Men om jag nu får berätta bara några saker för Er så var det där jag blev intresserad av hand arbete.Min mormor var super på detta.Så i fotogen lampans sken satt vi med en batteriradio och lyssnade på radioteartern ,,,,och handarbetade.Morfar var i utsiken och vaktade.Jag var ofta med honom där oxså ,,och ibland så fick vi någon båt som kom ex. från Holland och ville ha lots.Detta var ju spännande för en lite tjej...som oftas fick åka med ut i lotsbåten och borda dessa båtar.Och tänk ibland så fick jag lite godis och tänk detta glömmer jag aldrig.
Idag så inser jag att min uppväxt hos de mina var något alldeles speciell,och det är få som har upplevt detta.Givetvis både på gott och ont.....tror inte att jag tagit så mycket stryk......
Just nu sitter jag med två av våra barmbarn och berättar just detta för dem..och de tror knappt att detta är sant.Men så är det ,det var ingen stenålder...utan nutid...
Är någon av Er intresserade av mera inf. så gå in på http://vaderoarna/ .com
Detta är en oas !!!Jag vet och lovar att ni ångrar er inte att åka ut och besöka denna ö,för idag finns det både vandrarhem ,mat och dryck och säkert också med spännande utflykter.Allt detta gjorde jag på egen hand och dessa minnen lever kvar,,som nu övergår till korta berättelser på kvällarna här till de små innan John Blund kommer till dem ...
Godnatt från Apelviken och Kramis på Er alla
6 kommentarer:
Åh vad mysigt du måste haft det hos mormor och morfar. Minnen kommer tillbaka om min egen mormor och morfar, de är bara goda. De var sömmerska och skräddare, min mamma var sömmerska så visst ligger sömnaden i blodet.
Kram Carmen och tack för en rolig att läsa och annorlunda berättelse på bloggen idag.
Tack för tipset, behöver lite tips för dagsutflykter, men tyvärr är mina barn kräsna och vill mest åka till karusell-ställen eller vattenland. Förstår att du njuter av att få dela med dig av ett så fantastiskt minne.
Så roligt att få se ditt barndomshem!
Tänk att varje människa har sin historia och att det är intressant att dela med sig av den för framtida minnen!
Kram Maja
Usch,ja denna nostalgi!!!Så är det i livet ibland ,,stanna upp och minnas,eller som i mitt fall bli påmind!!Kram på Er alla
Vilka härliga barndomsminnen.
Min farfar var portvakt och jag var hans "plåsterlapp". När han skulle ner i källaren och skyffla kol i värmepannan följde jag naturligtvis med och hade en egen liten skyffel som det fick plats 4-5 kolbitar på :-)
Vi la till med båten en ljummen kväll när jag var nyinflyttad i Lysekil.Efter fantastisk mat på restaurangen satte vi oss vid fyren för att se solen gå ner.Då hördes någon spela "Ack Värmeland du sköna" på ngt blåsinstrument, det var magiskt och huden knottrade sig.Vi satt nog nästan femtio personer och bara lyssnade och njöt, helt otroligt!Kram fr Lisa i Lysekil
Skicka en kommentar